Varför finns religion?

Vi såg en film som heter Varför finns religion? Den handlade om olika religioner och hur man ser på samhället beroende på hur troende man är. I filmen fick vi följa olika människor med olika perspektiv på livet, beroende på deras religion. En människa vi fick följa var en kille som var AIK supporter, han hade ingen religion han trodde på Black army. Detta var de ända i detta program som inte hade en religion. Detta beror mycket på att han bor i Sverige. Han har uppfostrats av ett sekulariserat samhälle, så han har inte haft någon dragningskraft till religion. Han har istället sökt den här gemenskapen någon annan stans, i detta fallet en fotbollsarena. Han har fått sina bröder och systrar på fotbollsarenan istället för i kyrkan, moskén eller templet.

Sen fick vi följa en gammal kvinna som var bostad på gatorna i Calcutta. Hon bodde där med sin familj. Denna kvinna hade en mycket speciell syn på religion. Hon tillhörde inte någon religion på det sättet vi är vana vid, hon tillbad alla. Denna kvinna tillbad Gud, Allah, Buddha och Shiva. Hon tillbad alla för att få så mycket hjälp som möjligt. Hon bad för att få hjälp till att få sin familj ifrån gatan.

Allt detta med religion tycker är super intressant. Det är så intressant att man kan känna ett högre kall på grund av den gemenskapen man får när man till exempel går i kyrkan. För jag tror inte man hade fått samma effekt av religion om vi hade vart själva i vårt utövande. För jag tror det är den gemenskap som man skaffar är det som vi kallar för en högre makt. Jag tror att jag hade fått samma effekt om jag hade åkt till Göteborg och kollat på fotbollsmatch än om jag hade gått till en moské.  

AIK supporter klubb, Black army. 

Dödsstraff- rätt eller orätt?

Om dödsstraff är rätt eller fel är en fråga som ständigt tas upp hos politikerna. Om jag hade vart en  konsekvensetiker menar jag troligen att om dödsstraff skulle bliv lagligt i Sverige, skulle det kunna få olika konsekvenser, alltså gå i olika riktningar.

Jag skulle kunna tycka att det är något bra. Då tror jag till exempel att brottsligheten skulle minska. Detta på grund av att den man utför dödsstraffet på inte skulle kunna begå något mer brott, även det att andra skulle bli avskräckande av detta straff, då en människa aldrig skulle gå i döden medvetet. Dom pengarna samhället lägger på människor som får livstidsfängelse skulle också kunna gå till annat, som till exempel skola och sjukvård. Eftersom det är mycket billigare att utföra ett dödsstraff än att underhålla en människa i en livstid. Dessutom skulle det vara en person mindre som skulle kunna dra i andra i kriminalitet.

Jag skulle även kunna tycka att det är något dåligt. Eftersom det skulle bevisa att vi är ett ociviliserat samhälle. Vi skulle då visa att det ända sätt att död är lösningen på våra problem. Jag menar vem har rätt till att bestämma om någon ska leva eller dö? Istället tycker jag att det hade vart bättre om man hade försökt hjälpa folk att komma bort från kriminalitet. Att man skulle hjälpa den personen till att bli en bättre människa, som kanske kan bidra med något gott till samhället, istället för att förstöra det.    

Hur ser en Hindu eller en Buddist på människan, livet och döden?

För en Hindu är moksha är ett viktigt begrepp inom läran, samsara. Samsara är dom levnadsreglerna man måste följa för att nå moksha. Det viktigaste målet för en Hindu är att nå moksha,  då blir man en del av brahman. För att nå moksha måste måste en människa ha bra karma, karma är följderna som individen får för dom handlingarna man gör i livet. En Hindu kan ha bra och dålig karma och om man har dåliga karma så kan man inom Hinduismen reinkarneras som en insekt vilket är helt absurt för en Buddism. Eftersom man inom Buddismen bara tror att man kan återfödas som människa. Nirvana är Buddismens motsvarighet till Hinduismens samsara. Det är en av skillnaderna inom Hinduismen och Buddismen. Andra skillnader är att man inom Hinduismen har polyteism, tron på flera gudar, medan man inom Buddismen bara tror på en gud, alltså monoteism. En anan skillnad är att Buddismen mer är ett sätt att leva än en religion. Man kan kalla det är en karta genom livet, som man kan följa. Tvärtemot är Hinduismen mer som lag, som man måste följa. 

Sen har Hinduerna en speciell samhällsklassificering som kallas kastsystem. Detta kastsystem är indelat i fyra olika grupper, som är högre och lägre stående beroende på kast. Dessa olika samhällsgrupper består brahmin, krigare, köpmän, arbetare och kastlösa. Det finn även ett mer specifikt kastsystem som kallas varna då är det indelat efter olika yrken. Om man tillexempel är kremerare så tillhör man till de lägre stående klasserna. Men dom människorna som  är längst ner i detta system är de kastlösa. Dessa människor som är kastlösa betraktas som människor utan värde. Man kan inte byta kast, utan man lever och dör i samma kast. Det beror på  karman om man kommer i ett bra eller dåligt kast. 

Det finns en flod i Indien som är otroligt viktig för Hinduerna. Den floden heter Ganges, den ligger i norra Indien och flyter igenom den välkända staden Varanasi. Många hinduer gör en årlig  pilgrimsfärd till denna flod. En pilgrimsfärd är när man reser till en heliga plats, inom vilken religion som helst. Som kristen kan man tillexempel  göra en pilgrimsfärd till Jerusalem. Som en trogen Hindu så skall man bada i Ganges under den årliga pilgrimsfärden. Detta ska rensa en själ på synder.               

      

10 svåra ord

upplyst rit brahman sekulariserning avatar norm dharma sekt asket panteism

1.Inom både Hinduism och Buddism så tror man på...............vilket betyder att gud finn överallt, i skogen i havet och i himlen. 

2.I vårt land, Sverige, så har det skett.............. med detta menas att tron är inte så viktig längre.

3.I alla religioner har vi ceremonier som har en betydelse för religionen. En ...............  kan till exempel vara att gifta sig inom Islam eller att döpas inom Kristendom. 

4.En............. är det vanliga i en grupp, dessa grupper kan vara i skolan, i religion eller i fotbollslaget.

5...............är världssjälen inom indisk religion och filosofi, den ska vara ursprunget till allt vi känner till. 

 

6.Detta är en guds uppenbarelseform på jorden, inom Hinduismen kallas den...............

7. Inom Hinduismen är detta lagen om rätt och fel, den berättar även hur de troende ska leva och den heter................

8.Detta är det Buddismens "gud" Buddha kallar sig. Han ska ha blivit................ under sin meditations tid under Bodhiträdet.

   

   

Frågor om Pluto

Vad skiljer den tidigare planeten, numera dvärgplaneten, från de klassiska planeterna?

svar: Det som skiljer dvärgplaneten Pluto från dom andra planeterna i vårt solsystem är att en planet som Pluto inte har rensat sin omloppsbana på andra himlakroppar. Andra planeter som Jupiter och Jorden har däremot massan och gravitationskraften till att rensa sin omloppsbana. Gravitation och storlek hör ihop, eftersom Pluto är så pass liten så har den inte tillräckligt mycket gravitation för att rensa banan.

Varför bör Pluto inte betraktas som en planet?

Svar: Det som Pluto saknar är för att betraktas som en riktig planet är det som står ovan. Alltså att Pluto inte har storleken eller gravitationskraften till att rensa sin omloppsbana. Men man kan även tillägga att Pluto inte har en regelbunden bana runt solen.

Finns det anledningar till varför Pluto fortfarande bör betraktas som en planet?

Svar: Anledningar till att Pluto bör vara en planet är många. Några är att planeten Pluto är rund och har tillräckligt mycket gravitation till det. Sen kan man tycka att Neptunus, som har väldigt lika banor och massor, inte heller borde ha en planet status, men det får man ju tycka vad man vill om. Men om Pluto bör betraktas som en planet bör också Ceres bli bekräftas som en riktig planet.


Sammanfattning
2006 blev det bestämt att den absolut minsta planeten i vårt solsystem, Vintergatan, inte längre skulle betraktas som en planet. Efter att år 1992 ha hittat fler liknande himlakroppar, som Pluto, det var då de förts börjades prata om det verkligen var en planet och det blev en mycket svår fråga. Pluto upptäcktes år 1930 så det tog ett tag tills forskarna började ifrågasätta Pluto och dess planetstatus.
Det var IAU som tog detta beslut om Pluto och att dess egenskaper inte platsade till att få en planetstatus. Man bestämde då tre egenskaper som en planet måste ha.

• Att gå i en jämn omloppsbana kring solen

• Att ha tillräckligt mycket massa för att gravitationen ska övervinna materians hållfasthet  och skapa en   cirkulär himlakropp

• Att har rensat upp materian nära sin bana  

http://99ord.se/astronomi/dvargplaneter/

http://www.ne.se/lang/dv%C3%A4rgplanet

http://space-facts.com/pluto/

http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/rymden/planeterochasteroider/pluto.8064.html

Pluto